JAG SAKNAR MITT HJÄRTA!
Måste jag förklara? Rubriken säger väl allt? :(
Den 14:e Februari 2010 så har jag och killen varit tillsammans i 2år - 2 tuffa, jobbiga men väldigt underbara år! Sjukt så snabbt tiden går.. snart är det liksom två, TVÅ hela år. Känns fantastiskt på så många sätt. Att trots allt det han och jag fått gå igenom, med oss själva och med varandra - så är det fortfarande Vi! Vi är grymt starka, de band vi har är starka. Det känns väldigt jobbigt att vi är särbos nu, när vi i över 1,5år har varit sambos, sen första dagen det blev vi. Vilken omställning! Ni anar inte. Men just för tillfället är det nödvändigt att vi är det, pga många olika anledningar. Men huvudsaken är ju ändå att det fortfarande är Han och Jag! Jag ska åka till honom nu på Fredag, det ska bli så härligt att träffa honom och djuren.. usch va jag saknar dom, dom är ju min familj - min alldeles egna underbara familj, som betyder mest för mig. Har så svårt att fatta att vi inte träffats på 1vecka och 6dagar. Så länge har vi aldrig varit ifrån varandra, eller jo en gång.. men som allra längst 3veckor. Ohmy, hur överlever jag nu? ;o Nej men fan va jag längtar tills på Fredag mest för att vi träffas men även skönt för jag får komma bort ifrån SkitFlen ett tag :) Alla mina tankar går till er familjen<3, we'll make it through anything and everything. Us against the world! Jag har svårt att förstå att en människa kan vara så underbar som min P är, han har verkligen gjort allt för mig, hjälpt mig massor, genom allt, med allt.. gosh, vad har jag gjort för att förtjäna en sån kille? Nej, jag kommer inte på någonting! Inga ord kan beskriva min lycka över att ha funnit världens bästa kille. Inte heller att beskriva hur mycket jag älskar honom.. Hos honom är jag stark, hos honom har jag allt. Den kärlek jag känner är nästan skrämmande, den är för stark för att kunna kontrollera fullt ut. He's one of a kind, and he's all mine! :) <3
Kommentarer
Trackback
