Idolized or despised,
either way I'm recognized.

Det är så många tankar som snurrar runt i huvudet på mig just nu, mycket som händer, mycket som ska hända och mycket som har hänt. När ska egentligen allting ta stopp? Att sitta och beklaga sig i sin blogg tyder på stark frustation och helt enkelt alldeles för många tankar. Någonstans måste dom ju ta vägen. Jag har väldigt svårt för att förklara mina känslor just nu, sätta ord på dom. Det känns rent utav omöjligt! För ärligt talat så vet jag knappt vad jag känner, vart de olika känslorna inom mig hör hemma.. En stark depprission sträcker sig över mig som ett mörkt regn moln - jag vet inte vilken väg jag ska gå, vilken som är rätt. Alla tankar under dom senaste dagarna har gett mig en enorm huvudvärk, snart kommer väl migränen.. En nära vän till mig frågade: "Vad står på? Hur är det egentligen?" Mitt svar blev bara: "Jag vet inte, eller jo.. men jag kan inte förklara". För hur förklarar man för en människa vad som pågår inom en när dom själva inte varit med om det? Det finns miljontals olika känslor en människa kan känna. Hur ska man kunna sätta ord på dom? Vad beskriver känslorna? Finns de ens ord som beskriver dom? Ja, ni ser. De tankar jag redan har föder nya tankar and the list goes on.. Det är OMöJLIGT för en människa som inte känner allt det jag gör att förstå.. det går inte, never!

Jag tänker inte sitta och beklaga mig någe mer nu. Nu har jag åtminstone skrivit av mig lite snabbt offentligt, de tankar som blir till ord på papper i mina block, de tankarna & känslorna får ni inte ta del av.