Bloggen; Ett avslutat kapitel?
Jag funderar starkt på att ta bort min blogg, eller inte helt alltså - utan bara sluta skriva. I nu läget så lockar det kraftigt faktiskt, orken har totalt försvunnit. Det händer så mycket precis hela tiden, ingen vila eller lugn&ro. Jag orkar helt enkelt inte. Dom senaste åren har mitt psyke fått tagit mer stryk än någonsin under mina levnadsår och ändå har det tagit enormt mycket stryk innan (so u get the pic here, huh?). Jag vet inte längre vem jag är känns det som, inte heller vad jag vill.. Så mycket skit som händer precis hela tiden, när ska man få vila sig och må bra för en dag? I graven, or what? Idag har varit en hemsk dag eller inte morgonen, men sen så kom the-bad-feeling igen och usch säger jag bara.. har legat o sovit i soffan mestadels av dagen och ändå är jag sjukt slut i kropp, själ, psyke och hjärta. Och ja - ett besök idag fick mig så satans förbannad så det rycker ur örona på mig nästan. En sak är säker: FAN VA MÄNNISKOR ÄR IDIOTER! (some of 'em).
Jag bara väntar och väntar hela tiden - men jag vet inte på vad. Som Ken Ring sjunger i den nyare låten Nu Måste Vi Dra - "livet blir bättre, när man vet vart man ska.." Men jag vet ju inte vilken väg jag är på ens, vilket håll jag ska gå åt - kompassen är paj och ingen finns i närheten. Mitt dåliga mående, vad beror det på? I wish I knew; det är sånt som sker hela tiden antagligen och sånt som har hänt in the past years..
Vi får se hur det blir med bloggen, kommer nog fortsätta skriva.. men uppdateringarna kommer inte vara bra på ett jävla tag ska ni veta. Eller vem vet som sagt. Måendet är ju upp och ner, det kan vända hur som helst tydlgien. Asgarvar ena sekunden och nästa forsar tårarna. Aja, see you soon again bitches.
